Hoppa till innehållet


Om smörjfett

Smörjfett är högteknologi. Framgångsrik smörjning handlar nästan mer om kunskap än om själva smörjmedlet.

Dagens alltmer komplicerade maskinkonstruktioner måste fungera utan att orsaka kostsamma driftstopp. De flesta lagerskador orsakas av otillräcklig smörjning. Vår erfarenhet från varierande applikationer har gett oss en gedigen erfarenhet, som vi gärna delar med oss av för att förhindra skador. Att rekommendera korrekt smörjfett i krävande miljöer, i varierande temperaturer och vid olika varvtal samt vid hög belastning baseras på kunskap.

Det absolut vanligaste testet av smörjfett är konpenetration för att mäta smörjfettets konsistens. Man värmer upp fettet till 25°C och det placeras i en behållare. Fettet bearbetas 60 slag under 60 sekunder. En standardiserad kon får med hjälp av sin egenvikt sjunka ned i fettet i behållaren och utifrån hur långt konen penetrerar i fettet, så får man fram ett värde i tiondels millimeter. Ju högre värde desto mjukare fett. Värdet ger sedan NLGI*-klassningen enligt tabellen nedan. Smörjfett med NLGI 0 till 000 används ofta i centralsmörjningssystem. NLGI 2 är den absolut vanligast förekommande konsistensen. NLGI-klassning 3 till 6 är sällan förekommande.

 

NLGI-talKonsistensPenetration mm/10 under 5 sek
000Flytande475-445
00Halvflytande430-400
0Trögflytande385-355
1 Halvfast340-310
2Fast (normal)295-265
3Extra fast250-220
4Mycket fast205-175
5Halvhårt160-130
6Blockfett115-85

* NLGI= National Lubricating Grease Institute

Ett smörjfett ska:

  • Ge god smörjning, minska friktion och nötning.
  • Täta så att smuts, vatten och föroreningar inte kan tränga in i smörjstället.
  • Skydda mot korrosion.
  • Stanna kvar i smörjstället och inte läcka, droppa eller slungas ut.
  • Vara kompatibelt med tätningsmaterial och andra komponentmaterial, som det kommer i kontakt med Inte förändras så att det styvnar eller veknar vid upprepad mekanisk bearbetning i lagret under smörjintervallet.

Ett smörjfett ska minska friktionen på ställen där en smörjolja skulle försvinna. Men det ska också kunna täta och täppa till: exempelvis hålla ute vatten och täta mot gas. Det ska helt enkelt vara på plats.

Additiv ökar prestandan

Tillsatsmedel eller additiv, som det även kallas, ger fettet speciell karaktär i form av riktad prestanda. De additiv som används i fetter är mycket liknande de som används i flytande smörjmedel.

Några vanliga additiv och deras funktion:

  • Antioxidanter Ökar motståndskraften mot oxidation för ökad livslängd hos smörjfettet.
  • Korrosionsinhibitorer Skyddar mot korrosion.
  • EP-additiv (Extreme Pressure) Motverkar skärning under hög last.
  • Anti-wear Minskar friktionen och risk för nötning.
  • Fasta smörjmedel Exempelvis molybdendisulfid och grafit, som ger slitageskydd och minskad friktion vid hög belastning och låga varvtal.

När man skall börja använda ett nytt fett i en applikation, så är det viktigt att veta om nytt och gammalt fett är kompatibla med varandra. Det beror på om förtjockningsmedel och/eller basoljan är blandbara med varandra.

Det som kan hända då man blandar två olika fetter är:

  • Ingenting, dvs de två fetterna är blandbara.
  • Att fettblandningen hårdnar vilket kan vara förödande för tex ett centralsmörjningssystem.
  • Fettblandningen mjuknar. Tvålstrukturen bryts ned och fetterna är inte blandbara med varandra. Kan orsaka läckage och slutligen lagerhaveri.

Vi kan hjälpa till med blandbarhetstester innan byte av produkt för att se till att det inte uppstår problem.

Varje applikation ställer specifika krav på smörjfettet och dess prestanda. Vatten, smuts, kemikalier, temperatur, varvtal och belastning är alla exempel på parametrar som måste tas hänsyn till vid val av produkt.

Basoljeviskositeten är en viktig faktor precis som vid användning av smörjoljor, tex växellådsoljor. Man använder inte en ISO VG 46 där det krävs en ISO VG 320. Ett NLGI 2-klassat fett är inte detsamma som ett annat NLGI 2-klassat om de har olika basoljeviskositet. Då en maskintillverkare eller lagertillverkare föreskriver smörjfett med ISO VG 46 vid 40°C , så fungerar det inte att använda ISO VG 150 eller ISO VG 220. Det kan leda till överhettning och minskad lagerlivslängd.

Basoljan i smörjfett har vanligen en viskositet på mellan 20–500 mm2/s vid 40°C. Applikationen där smörjfettet skall användas styr vilken basoljeviskositet som krävs. Lågviskösa oljor fungerar generellt bättre vid låg temperatur medan smörjfett med högre basoljeviskositet mer används vid hög belastning och högre arbetstemperaturer. Det är även viktigt att ta hänsyn till hastigheten/ varvtalet i applikationen. Låg hastighet kräver en högviskös basolja medan lågviskösa oljor är att föredra i snabbgående applikationer.

Det finns dock undantag vad gäller riktlinjer kring basoljeviskositet. Smörjfett baserade på NovaWay-teknologin följer inte de regler och erfarenheter man har för konventionella smörjfett.

Att smörja med rätt mängd och rätt intervall är viktigt för funktionen. Mer är inte alltid bättre och just vad gäller smörjfett kan det bli kostsamt att överdosera.

Översmörjning av lager kan resultera i ökad temperatur och påföljande oxidation av fettet som bryts ned och åldras mycket snabbare. Energiförlusterna i lagret ökar, oljan kan ”blöda” ut från fettet och förtjockningsmedlet stelnar av långvarigt hög temperatur. Nytt smörjfett kan få svårt att nå fram till smörjstället och det kan leda till ökat komponentslitage och slutligen lagerhaveri. Även tätningar tar skada av översmorda lager. Alltför högt tryck från fettsprutan vid smörjning av lager kan ge skador på tätningen. Det kan leda till att vatten och föroreningar hittar in i lagret och orsakar korrosion och slitage.

För att uppnå bäst resultat inom tex en industri, så bör man utföra en genomgång av smörjpunkter och sätta upp ett underhållsschema. Det krävs oftast noggrann genomgång gällande mängd av smörjfett och återsmörjningsintervaller. Det finns beräkningsprogram för det och våra applikationsingenjörer jobbar i nära samarbete med olika industrier och upprättar smörjscheman och ger rekommendationer om vilken produkt som passar bäst, både för optimerad prestanda och minskade underhållskostnader.

Läs lagertillverkarens föreskrifter för bästa funktion och konsultera någon av våra säljare eller applikationsingenjörer för professionell rådgivning.

  • Använd helst samma typ av fett som finns i applikationen.
  • Om inte – kontrollera blandbarheten.
  • Eftersmörj vid drifttemperatur och under rotation.
  • Eftersmörj före längre driftuppehåll av maskinen.
  • Översmörj ej.
  • Intervall för eftersmörjning kan behöva korrigeras beroende på temperatur, oscillering, belastning och miljö. Rådgör med din kontakt på FUCHS.

Starten har gått för en ny epok inom smörjfetts-världen. Nu vänder vi upp-och–ner på allt vi hittills lärt oss! Med smörjfett baserade på NovaWay-teknologin fungerar inte de regler och principer som vi tidigare hänvisar till vid val av smörjfett utifrån basoljeviskositet, beräkningar eller NLGI-tal.

Vad är då skillnaden mellan NovaWay-fetterna jämfört med fett baserade på konventionella förtjockningsmedel?

  • En del av prestandan handlar om additiven och deras funktion. Förtjockningsmedlet i konventionella fetter (som tex Litium-fett, Litiumkomplex-fett) har högre polaritet än additiven och additiven får det därmed svårt att nå metallytan.
  • I ”funktionella förtjockningsmedel” (som tex kalciumsulfonatkomplex) är additiven mer integrerade i förtjockningsmedlet. Dessa kan fungera lite bättre, men det löser inte helt problemet med att få fram additiven till metallytan.
  • I NovaWay-fetterna däremot, så når additiven metallytorna och kan göra jobbet mer effektivt.

Minsta motståndets lag, vår bok om smörjfett.

I denna bok lär du dig mer om smörjfett och hur det ska appliceras (pdf-format).

Applikationsguide: Smörjfett

En applikationsguide som hjälper dig att välja rätt fett (pdf-format).

Kundservice
0775-59 59 59
Öppettider:

Mån-Fre: 08:00 - 16:00